Det höll inte hela vägen ut.
Jag kan inte på något sätt hindra det som händer just nu. Jag kan inte ändra vad jag känner. Jag kan inte hjälpa att de känslor som fanns är borta.
Egentligen visste jag väl att det inte skulle gå. Jag vet att jag kan vara väldigt envis med att visa/säga vad jag tycker och tänker. Jag kämpar till max, om inte mer. Men tillslut så kommer även jag till ett stup, när jag inte vill eller orkar att fortsätta mer. Jag ger helt enkelt upp och många gånger, 9 av 10, så orkar jag aldrig fortsätta.
För att ge ett exempel så kämpade och kämpade jag med Corrina till jag insåg att det inte var någon ide längre, jag gav upp och nu vill jag aldrig dit igen. Aldrig. Trots att jag saknar henne grymt mycket så vet jag att det är över.
Jag har verkligen gett allt och lite till de senaste månaderna men kännt att jag har fått noll tillbaka. Vist har det varit mysigt när vi varit iväg och ätit eller fikat. Men det är inte vad jag vill "ha tillbaka"
Jag vill känna kärlek igen.
Ibland önskar jag nästan att vi aldrigt träffats. Visst har han hjälpt mig att må bättre. Jag har varit kladare och jag har kännt att någon faktiskt ser mig. Men nu har jag den där "jag ska fly ifrån allt" kännslan.
Jag skrev om den en gång för länge sedan:
Jag kan inte sluta älska dig
Egentligen visste jag väl att det inte skulle gå. Jag vet att jag kan vara väldigt envis med att visa/säga vad jag tycker och tänker. Jag kämpar till max, om inte mer. Men tillslut så kommer även jag till ett stup, när jag inte vill eller orkar att fortsätta mer. Jag ger helt enkelt upp och många gånger, 9 av 10, så orkar jag aldrig fortsätta.
För att ge ett exempel så kämpade och kämpade jag med Corrina till jag insåg att det inte var någon ide längre, jag gav upp och nu vill jag aldrig dit igen. Aldrig. Trots att jag saknar henne grymt mycket så vet jag att det är över.
Jag har verkligen gett allt och lite till de senaste månaderna men kännt att jag har fått noll tillbaka. Vist har det varit mysigt när vi varit iväg och ätit eller fikat. Men det är inte vad jag vill "ha tillbaka"
Jag vill känna kärlek igen.
Ibland önskar jag nästan att vi aldrigt träffats. Visst har han hjälpt mig att må bättre. Jag har varit kladare och jag har kännt att någon faktiskt ser mig. Men nu har jag den där "jag ska fly ifrån allt" kännslan.
Jag skrev om den en gång för länge sedan:
Jag kan inte sluta älska dig
Precis så är det, jag kan verkligen inte sluta älska dig. För varje dag som går älskar jag dig bara mer och mer. Jag älskar allt med dig, precis allt. Ditt sätt att prata, ditt sätt att gå, ditt sätt att vara. Jag älskar allt med dig, precis allt. Jag älskar hur ditt hår lockar sig, jag älskar din doft, jag älskar när du ler, när du skrattar. Jag älskar ditt sätt att få mig att må bra, att vara lycklig, Jag älskar att se dig sova. Jag älskar när du kollar på mig, sådär gulligt som bara du kan, och säger att du älskar mig.
Ibland slår tanken mig att bara fly ifrån dig, för jag är rädd att bli sårad. Jag är rädd att jag inte ska få vakna vid din sida mer och se dig le och höra dig säga "godmorgon sötis", jag är rädd att allt ska försvinna,, att du ska försvinna, utan att jag vill det. Jag är rädd att någon annan ska ta min plats vid sidan om dig, jag är rädd att se dig med någon annan. Men sen, när jag hör dig säga "Jag älskar verkligen dig, du får inte tro något annat" då blir jag arg på mig själv, för att tanken finns att fly från världens finaste människa. För om jag skulle göra det skulle jag aldrig förlåta mig själv, för jag flyr alltid från det som får mig att må bra, för jag vågar inte må bra, för jag har fått lära mig att det är någon idé att må bra, det är ingen idé att vara lycklig, för tillslut får man se verklighetens baksida och då är det försent att göra något åt det. Som dendär gången jag trodde att allt skulle ordna sig, den där sommaren innan högstadiet, då när jag flytta med mamma till paradiset, till honom. Men sedan visade sig verklighetens baksida, spriten. Och det var försent att rädda vårt paradis hos honom, vi flydde. Min värld rasade. Då trodde, då visste jag, jag att det inte var någon idé att må bra, det ända som hjälpte var att fly, vilket jag också gjorde, från allt, precis allt.
Men denna gången ska jag inte fly, denna gången ska jag kämpa, för jag vill tro på att det inget löser sig bara för att man flyr, Jag älskar dig<3 /Baraste din knäsp:*
Fast jag ska inte fly ifrån denna gången heller. Sist jag flydde slutade det med:
*Inköp av lägenhet
*Ingen häst
*Mer ångest
Osv
Jag ska vara stark nu.
Ibland slår tanken mig att bara fly ifrån dig, för jag är rädd att bli sårad. Jag är rädd att jag inte ska få vakna vid din sida mer och se dig le och höra dig säga "godmorgon sötis", jag är rädd att allt ska försvinna,, att du ska försvinna, utan att jag vill det. Jag är rädd att någon annan ska ta min plats vid sidan om dig, jag är rädd att se dig med någon annan. Men sen, när jag hör dig säga "Jag älskar verkligen dig, du får inte tro något annat" då blir jag arg på mig själv, för att tanken finns att fly från världens finaste människa. För om jag skulle göra det skulle jag aldrig förlåta mig själv, för jag flyr alltid från det som får mig att må bra, för jag vågar inte må bra, för jag har fått lära mig att det är någon idé att må bra, det är ingen idé att vara lycklig, för tillslut får man se verklighetens baksida och då är det försent att göra något åt det. Som dendär gången jag trodde att allt skulle ordna sig, den där sommaren innan högstadiet, då när jag flytta med mamma till paradiset, till honom. Men sedan visade sig verklighetens baksida, spriten. Och det var försent att rädda vårt paradis hos honom, vi flydde. Min värld rasade. Då trodde, då visste jag, jag att det inte var någon idé att må bra, det ända som hjälpte var att fly, vilket jag också gjorde, från allt, precis allt.
Men denna gången ska jag inte fly, denna gången ska jag kämpa, för jag vill tro på att det inget löser sig bara för att man flyr, Jag älskar dig<3 /Baraste din knäsp:*
Fast jag ska inte fly ifrån denna gången heller. Sist jag flydde slutade det med:
*Inköp av lägenhet
*Ingen häst
*Mer ångest
Osv
Jag ska vara stark nu.
Kommentarer
Trackback