Zikika - Because Im fabulous!

Dagarna går förbi med en väldans fart. Jag hinner knappt med! Så mycket som ska göras. Så mycket som ska hinnas med.
Vart finns tiden? När ska man hinna?
Jag stressar fram genom minuterna, timmarna och dagarna! När jag kommer hem från skolan är jag så utmattad att jag nästan somnar direkt! Men när jag vaknar, efter någon timme, känner jag mig fortfarande lika trött om inte änmer.
Sedan är det stress igen. Plugg städ och mat.

Att äta känns inte lika nödvändigt längre eftersom jag har tappat aptiten totalt. Inget sug efter något alls. Frukt&Grönsaker går ner. Just nu äter jag bara för ätandets skull. för att jag måste. För att jag vet att jag har ögon på mig. Men alldra mest så äter jag för mig egna skull! Jag hoppas att jag snart får tillbaka min aptit.. Det gör jag verkligen.

Alla sysslor här hemma ligger jag efter med. det finns varken tid eller ork. Jag dammsuger och diskar. Resten låter jag vara. Jag tar det om jag råkar få tid över. Men det händer ju inte så ofta!

Återfall? Nej inte än, jag har kännt flertalet gånger att "Nejfan nu skiter jag i dethär" men sedan kommer jag på bättre tankar. Jag ska ju fixa dethär. Jag kan ju! Inte ska väl jag, som kommit så långt nu, falla tillbaka? Jag är ju stark ellerhur?!
Jag ska bli så psykist stark att jag aldrik kommer tillbaka till skiten igen. Allt jag behöver är bara någon som skulle kunna bry sig 2 sekunder om mig. Någon som håller om min när jag gråter för allt. När jag gråter för att farfar.. är borta. När jag gråter för att jag är arg på pappa för att han gjorde som han gjorde.. När jag gråter för att jag saknar. När jag gråter för att jag inte orkar. När jag gråter för....
Bara en kram, okey? En riktig kram. Ja är trött på alla klappar på axlen "Det ordnar sig" "Det fixar sig"
Hey! Inte vet jag, men folk på andra sidan kommer väl inte tillbaka?!

Vart har all min posivitet gömt sig? Jag vet inte, jag tappade den påvägen någonstans. Men jag antar att de bara är en liten svacka! Jag hoppas på det. Jag hoppas att jag snart känner all dendär energin som funnits i mig. Allt detdär "Fan, Jag fixar ju dethär!"
Tomas Ledin's "Håll ut" Får mig iaf att hoppas lite. Att jag snart, mycket snart ska få orken igen.